Nio månader....

En sorg som ingen annan

Ikväll lyser alla ljusen
från många av husen
Någonstans går en mor
som nyss fått en sorg så stor
Den är för stor att kunna hanteras
Den gör att marken under henne raseras
Att mista ett barn man burit under sitt hjärta
Det finns ingen sorg så stor och ingen sån smärta
Det går ej att jämföra
med det man får höra
om hur folk tror det är och tror sig veta
Att sörja ett barn är som att dygnet runt arbeta
utan lön, utan mål, utan sömn, utan rast
Det är som att i helvetet sitta fast
Man tror många gånger att man sitt förstånd har mist
Många års vandring påbörjas för att se en ljusning till sist

Dikt Gunilla Karlsson © 080414